Inom kort håller Trump tal till nationen. Deklaration om seger eller att gå in med trupper? Jag har funderat en del på det som händer kring USA och Iran just nu. Det som sticker ut är hur motsägelsefullt allt känns. Å ena sidan pratas det om att USA kan vara på väg att dra sig ur konflikten, men samtidigt skickas fler militära resurser till området. Det ger en ganska oklar bild av vad som egentligen är planen. Är det ett steg mot fred – eller en strategi för att sätta press? Eller finns det faktiskt en risk att de här trupperna också kommer att användas? Och hur mycket av det som sägs stämmer egentligen, när motparten gång på gång förnekar det? Samtidigt ser man hur många går in i marknaden på de här signalerna. Själv avvaktar jag. Just den här typen av motstridighet brukar innebära hög osäkerhet, och då är det inte alltid läge att agera för snabbt.

Ställde frågan häromdagen. Tack för input. De flesta skrev öka och det är väl även min spontana känsla. Det hade jag nog också gjort om jag hade behövt jaga avkastning. Nu har jag/vi råd att vänta in utvecklingen lite till då det inte skulle förvåna mig om det kommer ett ras till när som helst.

Talade med några Indiska kollegor i veckan om situationen i Indien under pågående kris. Av Indiens import av ”coocking gas” LPG (Liquid Petroleum Gas) kommer 60% via Hormuzsundet. Indien har inte några större lager av LPG och är därför redan i kris. Myndigheterna har infört ransonering och där hushållen prioriteras. Detta tvingar en hel del näringsidkare att stänga sina verksamheter. Restauranger och street food är redan hårt drabbade och många har redan fått stänga eller gå över till matlagning med kol där det går. Indier äter oftast alla tre målen mat som tillagade. Det har också inneburit att fabriker måste stänga eftersom personalen inte får någon mat. Stor del av befolkningen som jobbar i fabriker måste veckopendla och hyr bara en sovplats eftersom de kan köpa mat på väg till jobbet eller får mat serverad på arbetsplatsen. Men med ransonering och brist innebär det att många arbetare inte får någon mat alls under arbetsveckan och fabrikerna tvingas stänga ner verksamheten. Om folket inte kan äta kan de inte jobba och det kommer snabbt bli en riktig besvärlig kris för Indien. Man börjar närma sig en situation som vid pandemin.

Öka eller inte? Kommentera med ja eller nej.

Marknadsbrev – mars 2026 Mars blev en helt annan månad än februari. I februari handlade mycket om räntan och om när nästa räntesänkning skulle kunna komma. I mars har fokus flyttats tydligt. Nu är det i stället utvecklingen i Mellanöstern, oljepriset och risken för nya prisökningar i ekonomin som styr börsen. Riksbanken lämnade räntan oförändrad på 1,75 procent i mars, och Fed i USA gjorde samma sak. Men det viktiga är inte bara att räntorna låg still. Det viktiga är att osäkerheten samtidigt har ökat tydligt. Marknaden oroar sig nu mer för vad kriget och energipriserna kan göra med inflationen än för exakt när nästa räntesänkning kommer. Det som styr börsen just nu kan egentligen beskrivas i en ganska enkel kedja: oro i Mellanöstern leder till högre oljepris, högre oljepris ökar risken för inflation, högre inflation gör det svårare att sänka räntorna, och det skapar press på börsen. Det är därför marknaden har blivit så ryckig. Ena dagen stiger börsen på hopp om att läget ska lugna sig. Nästa dag faller den på nya uppgifter om militära rörelser, hårdare tonläge eller stigande oljepris. Det är också därför vi har valt att vara mer defensiva i PPM-portföljen. Där har vi 50 procent i Amundi Volatility och 50 procent i räntefond. Syftet är att minska svängningarna och stå bättre rustade om oron fortsätter eller till och med trappas upp ytterligare. AI och teknik är fortfarande viktiga teman på börsen, men marknaden ställer nu betydligt högre krav än tidigare. Det räcker inte längre att prata om framtida möjligheter eller stora visioner. Investerare vill se riktiga vinster, kassaflöden och rimliga värderingar. När räntorna riskerar att ligga kvar högre längre blir det särskilt tufft för bolag som värderas högt på framtida förhoppningar. Det är en viktig förklaring till att USA-börsen, och särskilt Nasdaq, haft det tyngre i år. Ser vi till utvecklingen hittills i år är bilden tydlig. OMX30 är bara svagt upp, omkring 0,27 procent. S&P 500 är ned 3,7 procent. Nasdaq är ned 5,6 procent. AP7 är ned 2,26 procent. Ett brett globalt index ligger bättre till än USA, men klart svagare än våra egna resultat.