Guldpriset har fallit kraftigt efter att ha nått rekordnivån 5 595 dollar per uns i slutet av januari. Sedan toppen har priset sjunkit med omkring 22 procent till strax över 4 000 dollar, vilket gör nedgången till den största under ett enskilt kvartal sedan 2013. Trots det kraftiga raset är bankerna långt ifrån överens om vad som väntar framöver. Deutsche Bank räknar med att guldpriset återhämtar sig till omkring 4 700 dollar per uns vid slutet av året. Det är en tydlig förändring jämfört med bankens tidigare bedömning, då man varnade för att flera räntehöjningar från den amerikanska centralbanken skulle kunna pressa priset ned mot 3 800 dollar. JP Morgan är betydligt mer positiv och tror att guldpriset kan ligga på i genomsnitt 6 000 dollar under det fjärde kvartalet 2026. Banken ser även 6 300 dollar som en möjlig nivå under 2027. Skillnaden mellan bankernas prognoser är alltså stor och visar hur osäker marknaden är just nu. En viktig förklaring till nedgången är att konflikten med Iran har fått energipriserna att stiga och skapat oro för att inflationen ska ta fart igen. Det har i sin tur fått marknaden att räkna med fler amerikanska räntehöjningar. När räntorna stiger blir räntebärande tillgångar mer attraktiva, samtidigt som guldet, som inte ger någon löpande avkastning, tappar en del av sin dragningskraft. En starkare dollar har också pressat guldpriset. Samtidigt ska nedgången sättas i perspektiv. Sedan augusti 2024 hade guldpriset mer än fördubblats innan raset kom. En korrigering efter en så kraftig uppgång är därför inte helt oväntad, även om nedgångens storlek har överraskat många. JP Morgan beskriver nuläget som ett tekniskt ingenmansland. Guldet handlas mellan viktiga nivåer och investerarna avvaktar framför allt signaler från Federal Reserve. På kort sikt är bilden svag, men banken menar att de långsiktiga faktorerna bakom guldets uppgång fortfarande finns kvar. En enkät från Reuters bland 29 analytiker och råvaruhandlare pekar på ett genomsnittligt guldpris på 4 509 dollar under 2026. Prognosen har sänkts för första gången på elva kvartal, men majoriteten av analytikerna tror ändå inte att den långsiktiga trenden är bruten. Bedömningen är snarare att marknaden försöker hitta en ny balans efter den extrema prisuppgången.

Vad som blir nästa steg avgörs sannolikt i Vita huset. Pressen på en ”Taco” (Trump Always Chickens Out) ökar. En ihållande helvändning från den amerikanske presidenten skulle kunna pressa ned både oljepris och räntor, och därmed kratta manegen för en urstark börshöst understödd av solida bolagsrapporter. I ett sådant scenario kan tillväxtaktier komma att gå riktigt bra. Skulle Donald Trump dock vägra vika ned sig, och inte göra en ny ”Taco”, lär den senaste tidens skakiga marknadsrörelser oförtrutet fortsätta. Då lägger sig den makroekonomiska oron som en våt filt över världens börser, en miljö som relativt bör gynna traditionella värdeaktier med låg AI-risk. (di.se)

Någon som fått igenom bytet som gjordes i måndags?

Chamberlain yttrade stort ”Peace in our time” och viftade med ett papper där bl.a Hitlers underskrift fanns. En stund senare kom sanningen fram=den underskriften var inte värd mer än bläcket som användes. Återstår att se hur mycket underskrifterna på pappret Trumpen och Iran är värda. Den så kallade marknaden verkar värdera dessa högt. Med tanke på historien bör man nog tänka till mer än en gång innan man litar på exvis värdet på Trumps signatur?

Inte alltid man prickar rätt...Kom in på en topp ( i slutet på grafen, klicka på den! ) och åkte med ner 5% innan det vände. Nu har det rättat till sig och nu ligger vi på plus. Ta i trä. I morgon bör jag ha över 16% i år i PPM. Vad har du?