Hur vill ni att vi utvecklar Skool framöver? Jag står inför ett vägval kring hur jag ska bygga vidare på vår Skool-community och vill gärna höra vad ni som redan är med tycker. Den ursprungliga tanken var att ni som är kunder hos mig skulle få sex månader Premium på Skool utan kostnad. Därefter skulle ni kunna välja mellan: – Premium för 36 dollar/månad, där bland annat fondbytesinformationen för ISK och PPM ingår. – Ett kostnadsfritt basmedlemskap med tillgång till vissa delar av Skool. Nu har det första halvåret gått och jag kan konstatera att jag har lagt ner ganska mycket tid och energi på Skool, men aktiviteten har inte riktigt blivit den jag hade hoppats på. Min tanke var aldrig att Skool bara skulle vara ytterligare en plats där ni läser information från mig. Jag ville skapa ett community där ni även diskuterar marknaden, fonder, investeringar och andra frågor med varandra. Så har det inte riktigt blivit. Communityt är fortfarande ganska tyst. Jag är inte bitter över det – jag bara konstaterar faktum. :) Därför funderar jag nu på två olika vägar framåt: Alternativ 1 – Premium + basmedlemskap Vi fortsätter enligt den ursprungliga modellen. Den som vill kan köpa Premium för 36 dollar/månad inklusive moms och får då tillgång till hela utbudet: – fondbytesinformation för ISK och PPM – kommande kurser och utbildningar – live-event – material och analyser – träffar – forumet – nya delar som utvecklas framöver Den som inte vill ha Premium kan fortsätta som kostnadsfri basmedlem med tillgång till ett begränsat innehåll. Alternativ 2 – Skool blir gratis för alla Hela communitydelen blir kostnadsfri. Alla får tillgång till forumet, diskussionerna och gemenskapen utan någon medlemsavgift. I stället betalar man separat för sådant man själv vill ta del av, exempelvis: – kurser och utbildningar – live-event – särskilda program eller annat material Fondbytesinformationen ligger då utanför Skool-medlemskapet och fortsätter som en separat tjänst. Eftersom omkring 99 % av er redan har fondbytesinformationen genom ert nuvarande abonnemang hos mig, innebär det i praktiken ingen större förändring för de flesta som är här idag.

Marknaden underskattar risken i Hormuz Hormuzsundet är, såvitt jag vet, den enda stora kommersiella pulsådern i världen som är uppkallad efter en gud. Namnet kommer från Hormoz, den mellanpersiska formen av Ahura Mazda – den zoroastriska guden för visdom, ljus och kosmisk ordning. Det är inte någon poetisk överdrift, utan ett etymologiskt faktum. De gamla perserna skapade inte bara en handelsväg här. De gav den nästan en helig innebörd. Det gör också ironin tydlig: en plats som bär namn efter ordningens gud har i dag blivit en av de mest sårbara punkterna för den globala ordningen. Genom Hormuzsundet – 167 kilometer långt och som smalast 39 kilometer brett – passerar omkring 30 000 fartyg varje år. Och det som transporteras här är långt mer än bara olja och flytande naturgas. Här går också urea till gödningsmedel, aluminium till infrastruktur, helium till halvledare och petrokemiska produkter som håller läkemedels- och tillverkningsindustrin igång. Det därför missvisande att beskriva Hormuz som enbart en oljeflaskhals. Jag ser det snarare som den globaliserade produktionens aortaklaff. När en sådan klaff slutar fungera påverkas hela systemet. 900 år av kontroll och tullintäkter Redan på 1000-talet förstod man vad den här platsen betydde. En arabisk hövding vid namn Muhammad Diramku lämnade Oman och grundade kungariket Hormuz på den iranska kusten. Han var inte främst krigare utan handelsfurste, och han förstod att makten i regionen låg i att kontrollera passagen mellan civilisationer. Vid 1400-talet hade Hormuz vuxit till en av den medeltida världens viktigaste handelsplatser. Köpmän från Egypten, Kina, Java, Bengalen, Zanzibar och Yemen samlades där. Marco Polo kom dit två gånger. Under Mingdynastin gjorde den kinesiske amiralen Zheng He platsen till slutmål för sin skattflotta. Alla som förstod sjöhandel kom förr eller senare fram till samma slutsats: den som kontrollerar porten kan också ta betalt. Portugiserna kom 1507. Afonso de Albuquerque förstod exakt vad det handlade om: den som behärskar denna passage får makt över handeln mellan Indien och Medelhavet. Han tog hamnen med sju fartyg och 500 man.

Marknadsbrev – mars 2026 Mars blev en helt annan månad än februari. I februari handlade mycket om räntan och om när nästa räntesänkning skulle kunna komma. I mars har fokus flyttats tydligt. Nu är det i stället utvecklingen i Mellanöstern, oljepriset och risken för nya prisökningar i ekonomin som styr börsen. Riksbanken lämnade räntan oförändrad på 1,75 procent i mars, och Fed i USA gjorde samma sak. Men det viktiga är inte bara att räntorna låg still. Det viktiga är att osäkerheten samtidigt har ökat tydligt. Marknaden oroar sig nu mer för vad kriget och energipriserna kan göra med inflationen än för exakt när nästa räntesänkning kommer. Det som styr börsen just nu kan egentligen beskrivas i en ganska enkel kedja: oro i Mellanöstern leder till högre oljepris, högre oljepris ökar risken för inflation, högre inflation gör det svårare att sänka räntorna, och det skapar press på börsen. Det är därför marknaden har blivit så ryckig. Ena dagen stiger börsen på hopp om att läget ska lugna sig. Nästa dag faller den på nya uppgifter om militära rörelser, hårdare tonläge eller stigande oljepris. Det är också därför vi har valt att vara mer defensiva i PPM-portföljen. Där har vi 50 procent i Amundi Volatility och 50 procent i räntefond. Syftet är att minska svängningarna och stå bättre rustade om oron fortsätter eller till och med trappas upp ytterligare. AI och teknik är fortfarande viktiga teman på börsen, men marknaden ställer nu betydligt högre krav än tidigare. Det räcker inte längre att prata om framtida möjligheter eller stora visioner. Investerare vill se riktiga vinster, kassaflöden och rimliga värderingar. När räntorna riskerar att ligga kvar högre längre blir det särskilt tufft för bolag som värderas högt på framtida förhoppningar. Det är en viktig förklaring till att USA-börsen, och särskilt Nasdaq, haft det tyngre i år. Ser vi till utvecklingen hittills i år är bilden tydlig. OMX30 är bara svagt upp, omkring 0,27 procent. S&P 500 är ned 3,7 procent. Nasdaq är ned 5,6 procent. AP7 är ned 2,26 procent. Ett brett globalt index ligger bättre till än USA, men klart svagare än våra egna resultat.

Marknaden underskattar fortfarande situationen och prissätter inte fullt ut risken för hur snabbt det här kan eskalera till direkta attacker mot den bredare energiinfrastrukturen i Persiska viken”, säger Haris Khurshid, investeringschef på Karobaar Capital LP, till Bloomberg. ”Om det här eskalerar till direkta attacker så kommer 120 dollar inte att vara taket, utan startpunkten. Att se priser på 140 till 160 dollar vore inte alls orimligt”, säger han om oljepriset. Priyanka Sachdeva, analytiker på Phillip Nova, ser ingen snar lösning på konflikten och räknar med ett ännu högre oljepris.

Jag ser att närvaron på senaste Live-eventen varit låg (ca 8–20 personer). Synd på en så prominent gäst som Maria Roth. Det var mycket intressant att lyssna på henne och jag hade velat fler skulle få del av hennes erfarenheter. För att avgöra om jag ska fortsätta – och i så fall hur – behöver jag veta hur du ser på det framöver. Välj det alternativ som stämmer bäst: Skriv ABC eller D i kommentars-fältet A) Jag kommer inte delta framöver (oavsett tema) B) Jag deltar om Live-eventen är 100% finansiella C) Jag deltar om Live-eventen är mest finansiella men kan ha en mindre del personlig utveckling (t.ex. 80/20) D) Jag deltar gärna även med personlig utveckling som idag Skriv gärna en kort kommentar: vad skulle göra att du prioriterar att vara med?