Läste en intressant och samtidigt ganska oroande analys i Dagens Industri. Enligt artikeln är det bara 32 aktier som står för hela årets uppgång i det amerikanska börsindexet S&P 500. Fundera på det en stund. Vi pratar alltså om ett index med 500 av USA:s största börsbolag, men det är ett mycket litet antal företag som står för uppgången. Många av dem är dessutom kopplade till AI och de enorma investeringar som just nu görs inom tekniken. Det här är något jag har funderat över länge. Jag tror att AI kommer att förändra väldigt mycket i vårt samhälle. Men det betyder inte att aktierna i de bolag som driver utvecklingen kan stiga hur mycket som helst. Det är skillnad på ett fantastiskt företag och en fantastisk investering. Priset man betalar spelar faktiskt roll. Vad händer när förväntningarna inte längre infrias? När investeringarna inte ger den avkastning marknaden räknat med? Eller när några av de stora bolagen börjar vackla? Då kan det gå fort. Riktigt fort. Jag har varit med på börsen i över 25 år och sett hur snabbt stämningen kan förändras. Det som ena dagen betraktas som en självklar investering kan plötsligt bli något som alla vill sälja. Det är också därför jag är kritisk till det ständigt återkommande rådet att man bara ska sitta still i båten. Många tror att de har en god riskspridning eftersom de sparar i globalfonder. Men tittar man närmare på innehaven upptäcker man att en väldigt stor del av pengarna ofta ligger i USA och att ett fåtal stora amerikanska teknikbolag väger mycket tungt. Det gäller även AP7 Såfa, där en stor del av svenskarnas premiepensionspengar finns placerade. Det är bland annat därför jag själv har valt Evli Global. Till skillnad från många traditionella globala indexfonder, där USA och ett fåtal stora teknikbolag har fått en mycket dominerande ställning, har Evli Global en annan fördelning av sina investeringar. Fonden har fortfarande en betydande andel amerikanska aktier och teknikbolag, men är inte lika beroende av utvecklingen i just de amerikanska teknikjättar som i dag driver stora delar av börsuppgången.

Det har varit en ganska intressant vecka på världens börser, inte minst därför att den återigen visar hur viktigt det är att försöka förstå vad som händer under ytan och inte bara stirra sig blind på dagens börsrörelser och rubriker. Jag brukar återkomma till att börsen i längden styrs betydligt mer av räntor, inflation, tillväxt, energipriser och likviditet än av mycket av det som för stunden får störst utrymme i media. Den här veckan tycker jag är ett ganska bra exempel på just det. Federal Reserve höjde räntan med 0,25 procentenheter och den amerikanska tioårsräntan ligger nu runt 5 procent. Det är en nivå som börjar få betydelse på riktigt. När investerare kan få omkring 5 procent i lång amerikansk statsränta förändras naturligtvis också kalkylen för hur mycket man är beredd att betala för aktier och framtida bolagsvinster. Samtidigt är det intressanta att börsen ändå har hållit emot förhållandevis bra. Nasdaq steg under veckan medan S&P 500 i stort sett stod still. Det sker alltså samtidigt som räntorna är höga, oljan ligger över 100 dollar fatet och den geopolitiska oron knappast har minskat. Det säger en del om styrkan i den amerikanska ekonomin. Tillväxten håller fortfarande uppe och företagens vinster fortsätter att ge stöd åt marknaden. Hade ekonomin samtidigt börjat vika ordentligt hade jag varit betydligt mer bekymrad över kombinationen av höga räntor och höga energipriser. Det jag tittar lite extra på just nu är därför oljan. Brent har varit uppe nära 110 dollar under veckan och även om den föll tillbaka mot slutet ligger nivån fortfarande högt. Det här är viktigt eftersom ett högt oljepris inte stannar vid bensinpumpen. Det letar sig vidare genom ekonomin via transporter, produktion och andra kostnader och riskerar därmed att hålla inflationen uppe längre än centralbankerna önskar. Och där kommer räntorna in igen. Det är just därför jag tycker att det blir fel när man försöker analysera inflationen, oljepriset och räntorna var för sig. De påverkar varandra hela tiden. Fortsätter energipriserna upp blir det svårare för centralbankerna att sänka räntorna, och ligger räntorna kvar högt under längre tid blir det i sin tur en allt större belastning på både hushåll, företag och börsvärderingar.

Hej och god morgon alla mina vänner och alla andra också. Min fundering denna morgon är, varför så tyst på denna community? Mats blev du så besviken över svaret på din fråga ang framtiden med din community? Som smålänning och inte rädd för att göra rätt för mig så undrar jag vad har du tagit vägen? Jag vet inte hur övriga community fungerar, men här tystnade det tvärt. Skall vi försöka att ändra på detta Mats? En fundering kring att få det att funka igen: Vi behöver Mats för att starta upp detta igen, eller är det så att jag är avstängd? Jag tycker att man betalar nog med pengar när man prenummererar på PPM och ISK. Många av oss är förmodligen bara härmapor till dina egna placeringar och är nöjda med det. Kom igen Mats! Svara gärna med dina egna tankar. BoPa.

Tack för alla svar. Ni har varit väldigt tydliga, och efter att ha gått igenom kommentarerna har jag landat i hur vi gör framåt. Nästan alla som är med här har redan min ordinarie tjänst. Det innebär att ni redan får SMS vid fondbyten och mejl med månadsanalyser och viktig information. Det förändras inte. När vi startade Skool fick ni Premium gratis i sex månader. Tanken var från början att ni därefter skulle kunna välja att fortsätta med Premium mot en extra månadsavgift, utöver det ni redan betalar för min tjänst. Men efter att ha läst era svar väljer jag en annan väg. Skool kommer att vara gratis för alla. Jag kommer därför framöver att ändra allas medlemskap från Premium till Bas. Det betyder inte att ni förlorar den ordinarie tjänst ni redan betalar för. Fondbytesinformationen, SMS och månadsanalyserna fortsätter precis som tidigare. Så här blir upplägget framöver 1. Min ordinarie tjänst fortsätter precis som idag Ni som är kunder får fortsatt fondbytesinformation via SMS och mina månadsanalyser och övrig viktig information via mejl. Ni behöver alltså inte bevaka Skool för att upptäcka ett fondbyte. 2. Skool blir gratis Alla kan vara kvar i communityn utan någon extra månadsavgift. Här kommer jag fortsatt kunna dela inlägg, tankar, information och skapa möjlighet till diskussion mellan dem som vill delta. Och det är lika okej att bara läsa. Det finns inget krav på att vara aktiv, skriva inlägg eller delta i diskussionerna. 3. Utbildningar, föreläsningar och fördjupningar kan köpas separat Det är här jag ser den stora möjligheten framåt. I stället för att alla ska betala en extra Premium-avgift varje månad kommer jag kunna lägga upp särskilda aktiviteter och fördjupningar för dem som faktiskt är intresserade. Det kan exempelvis vara: - utbildningar - föreläsningar - fördjupningar kring börsen och marknaden - genomgångar av olika områden - särskilda event - annat material eller aktiviteter som går utöver grundtjänsten Dessa kommer att presenteras via Skool och kalendern, och du väljer själv om du vill köpa och delta.

Guldpriset har fallit kraftigt efter att ha nått rekordnivån 5 595 dollar per uns i slutet av januari. Sedan toppen har priset sjunkit med omkring 22 procent till strax över 4 000 dollar, vilket gör nedgången till den största under ett enskilt kvartal sedan 2013. Trots det kraftiga raset är bankerna långt ifrån överens om vad som väntar framöver. Deutsche Bank räknar med att guldpriset återhämtar sig till omkring 4 700 dollar per uns vid slutet av året. Det är en tydlig förändring jämfört med bankens tidigare bedömning, då man varnade för att flera räntehöjningar från den amerikanska centralbanken skulle kunna pressa priset ned mot 3 800 dollar. JP Morgan är betydligt mer positiv och tror att guldpriset kan ligga på i genomsnitt 6 000 dollar under det fjärde kvartalet 2026. Banken ser även 6 300 dollar som en möjlig nivå under 2027. Skillnaden mellan bankernas prognoser är alltså stor och visar hur osäker marknaden är just nu. En viktig förklaring till nedgången är att konflikten med Iran har fått energipriserna att stiga och skapat oro för att inflationen ska ta fart igen. Det har i sin tur fått marknaden att räkna med fler amerikanska räntehöjningar. När räntorna stiger blir räntebärande tillgångar mer attraktiva, samtidigt som guldet, som inte ger någon löpande avkastning, tappar en del av sin dragningskraft. En starkare dollar har också pressat guldpriset. Samtidigt ska nedgången sättas i perspektiv. Sedan augusti 2024 hade guldpriset mer än fördubblats innan raset kom. En korrigering efter en så kraftig uppgång är därför inte helt oväntad, även om nedgångens storlek har överraskat många. JP Morgan beskriver nuläget som ett tekniskt ingenmansland. Guldet handlas mellan viktiga nivåer och investerarna avvaktar framför allt signaler från Federal Reserve. På kort sikt är bilden svag, men banken menar att de långsiktiga faktorerna bakom guldets uppgång fortfarande finns kvar. En enkät från Reuters bland 29 analytiker och råvaruhandlare pekar på ett genomsnittligt guldpris på 4 509 dollar under 2026. Prognosen har sänkts för första gången på elva kvartal, men majoriteten av analytikerna tror ändå inte att den långsiktiga trenden är bruten. Bedömningen är snarare att marknaden försöker hitta en ny balans efter den extrema prisuppgången.