Hej! Mitt namn är Ella och jag har en 3-årig dvärgpudel som heter Olle. I mitt tycke är han världens mysigaste hund och är oftast nöjd så länge han får vara med. Han har en hög aktivitetsnivå, vilket är ganska typiskt för rasen, och jag har inga problem att ge honom den fysiska och mentala aktivering han behöver. Det som däremot är vårt största problem är att nästan allting blir “för kul”. Han har väldigt svårt att varva ner och hitta ett lagom tempo – både vid träning, lek och passivitet. Han har också lätt till ljud och börjar gärna skälla eller gnälla så fort han blir otålig, frustrerad eller väldigt uppvarvad. Jag vet att små hundar och pudlar ofta är ganska “pratiga”, men vissa av hans ljud upplever jag snarare som ett tecken på stress eller överstimulering. Han har stora svårigheter vid hundmöten eftersom han blir väldigt taggad och nyfiken på den andra hunden. Samtidigt tycker jag att det är lite svårt att tolka honom, eftersom han i många andra situationer verkar ganska ointresserad av både okända hundar och människor. Han nosar snabbt och går sedan vidare, så jag har svårt att förstå varför han ändå känner ett så stort behov av att komma fram vid möten. I bilen ljudar han mycket när han förstår att vi snart ska komma fram till ett roligt ställe. Han kan också skrika när bilen stannar, ungefär som att han vill försäkra sig om att han inte blir kvar. Vid bad blir han väldigt uppvarvad och skäller konstant eftersom han tycker att det är så roligt. Efteråt kan han fortsätta ljuda för att han är blöt. Han vaktar även TV:n och skäller på djur som visas på skärmen. Sammanfattningsvis upplever jag att han har svårt att komma ner i varv och att slappna av. Han verkar ofta gå upp i stress eller förväntan väldigt snabbt och har svårt att hitta ett lugnt, avslappnat läge. Det vi inte har några problem med är att han aldrig är otrevlig mot människor eller hundar. Han visar ingen aggressivitet eller rädsla, utan det handlar snarare om stress, förväntan och ett väldigt högt känsloläge.